idag blev det att besöka akuten.
madicken svalde en lite plastbit - eller gjorde hon det?!
inte så lätt att veta.
men det saknades en lite bit hårdplast på baksidan av förpackningen. upptäckte detta för att hon började hosta och harkla sig och blev lite röd i ansiktet.
nu är det så att hon är förkyld och blir alltid lite rör i ansiktet när hon hostar.
men det var liksom inte som hennes vanliga host. inga djupa hostningar som hon annars har.
ringde mamma - mammor är bra att ha!
mamma sa att jag skule åka in. men sen sa hon ring 1177.
(har inte hört så mycket gott om 1177, men vet att det är dit man blir rekommenderad att ringa...)
ringde 1177.
när jag väl kom fram, var i och för sig bara nummer 2 i kön men satt ändå rätt länge,så visste hon inte riktigt vad jag skulle göra utan läste högt för mig vad som stod i deras "papper" (antar att hon läste på en dator!)
föremål under 1 cm passerar själv ut den naturliga vägen inom 4 dagar. och denna var ca 1 cm (kanske lite mindre) , men var vass i två spetsar....
så tillslut sa hon att jag skulle nog åka in till barnmotagningen.
tyckte nog inte att 1177 var till någon hjälp... men bra att de finns ändå antar jag.
ringde ola och berättade.
ringde karin och satt att jag inte kunde komma. pga. detta.
ssk från barn ringde och sa att jag inte skulle åka till dem utan till akuten där en kirurg skulle kolla på henne. (denna ssk var mycket proffsig tyckte jag!)
ola och jag åkte in.
träffade en mycket trevlig AT-läkare.
hon var duktig med madicken och madicken fick leka med hennes stetoskop när hon var klar.
madicken var ett A barn som vanligt sa inte ett ljud när hon lyssnade på hjärta och lungor samt klämde på magen.
läkaren sa att allt lät bra, och om hon nu svalt något kommer det säkert ut den naturliga vägen om ca 2 dagar!
ps. idag hade jag verkligen sätt om hon svalt något för någon dag sen.
var nämligen "duktig mamma" och vädrade madicken. och visst ja, hon hade inte bajsat innan... men det har hon nu vill jag lova. trycktes likt en mjukglassmaskin från rumpan på henne.
men inte var det vanilj, men kanske chokladkola ;)
madicken är i vilket fall som vanligt... som tur väl är!! =)
Åh vad skönt att det gick bra. Numera vet jag och Masse vad det är att ha hjärtat i halsgropen och alltid oroa sig. Gud vad nojjig man är nu med en sån här skatt. Vi har också varit kontakt med 1177 gällande Olivia, men det var ett bra samtal. Vi blev lugna. Har ni skolat in Madicken ännu, eller när är det dags för det? Minnet är bra men kort. Ser fram emot att ses igen. Tiden lär ju rusa fram tills dess. Tycker tiden redan går fortare, nu är Olivia två och en halv vecka gammal. Det var ju igår som hon kom ut och gav oss lyckorus. Kram Tessan
SvaraRaderavisst är det konstigt att man kan älska någon så mycket - skulle gå över eld för någon som man haft "bara" i 2,5 veckor!! men det finns liksom inga tvivel där =)
Raderajag minns inte att jag var så nojig... förutom när william var i närheten. var rädd att madicken skulle råka få en hand, armbåde, fot, knä eller skalle på sig. kanske en bok eller bil skulle tappas... osv...
och la henne alltid så att tisma inte skulle råka springa över henne om någon plingade på dörren... kunde gått illa då.
men har en nära vän som också var nojig/orolig/beskyddande (=mamma) till sitt barn. googlade och ringde om mycket...
tiden rusar hela tiden och känns som att det där hjulet bara spinner på snabbare och snabbare.
det var en mamma på bb som hade äldre barn och nu fick en sladdis 10 år senare som sa till mig: Jag har lovat mig själv att inte längta framåt denna gången! de andra gångerna har jag längtat till de kunde sitta, krypa, gå, och prata. men det ska jag inte göra denna gången - nu ska jag njuta mer av här och nu - för tiden går så snabbt ändå och kommer inte tillbaka!!
det har jag levt efter =)
ska skola inne henne den 5 mars. hon fyller i den 4 mars.. så hon lär sig nog gå på dagis =( men som sagt. hon kommer nog gå mycket i framtiden men hade egentligen velat se de där första stegen!
ser fram emot när vi ska träffas!
mycket nyfiken på lilla olivia =)
kram